torsdag 1 september 2011

Det finns hopp!

Kolla vad de har gjort med nasseskylten. Det finns fortfarande hopp för det här landet. Hopp, hopp, nassestopp!


Elliot var på fotbollsträning med FC Oberrieden igår. Det var väl inte riktigt vad han hade hoppats på. En smått kaotisk träning med en blandad barngrupp mellan 5 och 8 år. Det hade säkert varit jättekul om det var första gången han tränade fotboll...Han står i kö (!) till en klubb som har lite mer uppstyrda träningar för 8-åringar, men i värsta fall får vi kolla efter en klubb längre bort. Der vore verkligen synd eftersom det skulle vara bra för honom att hitta några (fotbolls)kompisar i närheten.


Ikväll har jag varit på föräldramöte för Elliots klass. Jag satt bredvid Elliots kompis Alessios pappa som envisades med att fråga mig frågor om Simon (Elliots tyska klasskompis, vars blonda mamma satt på andra sidan). Eftersom jag avskyr att få folk att känna sig dumma och ibland är lite väl finkänslig, påpekade jag inte att jag inte hade någon son som hette Simon, utan att jag var Elliots mamma. Det värsta med att mörka är att man alltid till slut måste ställa allt till rätta. Jag tvivlar på att Alessios pappa kände sig mindre dum när jag efter en timme sa att Elliot gärna leker med Alessio efter skolan någon dag. Way to go, Anna!

Jag måste bara säga att jag älskar det här sopsystemet. I måndags var det hushållsopsdagen och idag var det tydligen kartongdagen. Då ställer alla ut sina kartonger på trottoaren och så hämtar någon upp dem. Lysande!


En annan, helt ointressant, sak som jag gillar är att man kan ladda telefonen eller datorn på tågen. Världsklass!


Här skulle jag lägga en video på Kitty när hon ligger och läser sin bok för sig själv på engelska, men av någon anledning blev det inget ljud. Och den blev liksom inte lika underhållande då. Nytt försök imorgon.


1 kommentar:

  1. Stort GILLA på den skyltförändringen. Och hela er blogg - den har redan blivit som en trogen cybervän. Sköt om er!

    SvaraRadera