En upp och ner-dag

Sömnbrist efter nattens vaka, i akut behov av egentid och/eller vuxensällskap, galen träningsabstinens och en kruka och en tavla i golvet...förutsättningarna var ju inte de bästa för en bra dag, direkt. Elliot ville prompt bada och eftersom Kitty varken hade feber eller verkade medtagen så fick det bli planen. Efter att ha letat efter cykelnycklar i en timme skuttade vi glatt upp på våra cyklar och cyklade ner till badet, i 32 grader och stekande sol. Jag kraschade eftersom mitt styre satt löst. Med blodet droppande och lätt traumatiserade barn kom vi fram till badet lagom till lunch. Badvakten gjorde rent mina sår, men jag fick ingen godis (det fick Kitty när hon blev omplåstrad).

Eftersom jag tror på att vidga mina vyer bestämde jag mig för att prova något nytt till lunch. Det blev en pirogliknande historia med namnet Poulet im Teig. Det som såg så gott ut var nog det värsta jag någonsin har smakat. Teig är deg, och i degknytet fanns det någon sorts brun smet som såg ut som avföring och smakar...ja, jag kan inte ens beskriva. Den hamnade i soptunnan utan att passera varken gå eller min matstrupe. Men nu vet jag (och ni) att man kanske ska kolla vad som finns i teigen innan man beställer något im Teig på schweiziska restauranger.

Vi hängde i skuggan och spelade kort hela eftermiddagen och badade förstås. Elliot har blivit så duktig på att simma och Kitty är helt orädd. Båda hoppar som galningar från bryggor och flottar. Ja ja, nästan hela dagen i skuggan. Ni känner ju mig...

På väg hem träffade vi en norsk pappa med två döttrar. De bor tydligen jättenära oss och han verkade trevlig och hälsade oss välkomna till området. Hans fru är hemma på dagarna, så han antog att hon och jag skulle stöta på varandra. Inga förutfattade meningar om vem som gör vad i ett förhållande där inte. Trots det, när han avslutade med "Vi ses!" ville jag bara svara "Ja! Gärna! När? Var? Vi bokar något nu! Vill ni komma imorgon? Vill ni hänga med oss varje dag?" men jag log och sa lite lagomt intresserat "Säkert!". Så vi får väl se om Robban lyckas hooka up med han snygga fru vid badet. Kanske över ett glas Prosecco, för det är det som de smyckesprydda, välmakeade, snygga hemmafruarna beställer i badets servering efter kl. 14:30.

Elliot är superspänd inför imorgon. Han haffade mig när jag började packa hans idrottspåse och sa "Jag känner inte att jag är i fas med dig, mamma. Jag har liksom inte full koll på vad du gör nu. Liksom steg för steg.". Fina unge, det är klart att han vill ha koll. Nu har vi i alla fall packat väskorna (barnen har inte varit helt politiskt korrekta i sina färgval) och idrottspåsarna och lunchboxarbetet är inlett. Imorgon kl. 8:00 står vi redo för avfärd mot barnens första skoldag på den internationella skolan. Som Elliot säger: "Helt sjukt! En hel skoldag, bara på engelska...".

Ladies, jag höll på att glömma...Kolla vad jag har i min garderob. En smyckeslåda! Jag är överlycklig :) Och känner att det här är så nära ett Kissiedagensoutfitblogginlägg som jag någonsin kommer att komma...