Livet lunkar på (eller rusar snarare), hösten har kommit och vi mår bra bortsett från lite snor här och där.
Vi hade Kittys klasskompis Meja med familj här på middag i lördags. Det var supertrevligt. De är sköna och avslappnade och barnen lekte hur bra som helst. För oss var det ovärderligt att ha sällskap och det kändes nästan som pre-Zürich.
Det har varit en del sorg också. Lilla mormor Märta gick bort i onsdags kväll. Det var ganska väntat och skönt för henne att hon fick slippa lida mer. Den senaste tiden har hon inte haft någon värdig tillvaro. Hur som helst blir det begravning om ett par veckor, så jag åker på en blixtvisit till Sundsvall. Barnen och Robban stannar "hemma" och håller ställningarna.
Om fyra dagar kommer mamsen! Oj, vad vi längtar! Barnen har höstlov och kommer att njuta av varje sekund. Robban också ;)
I helgen har det varit betydligt kallare. Temperaturen skönk 12 grader på ett dygn och helt plötsligt var bergen snötäckta. Tydligen låg det fyrtio centimeter snö i Davos och de riktiga entusiasterna har reddan låtit brädan känna på snön. Nu ska det bli lite varmare igen, så den försvinner nog lika fort som den kom, men ändå...det är först nu som man innebär hur höga bergen faktiskt är.
Imorgon är det utvecklingssamtal i skolan. Det blir intressant. I will keep you posted. Så länge kan ni kolla in respektive klassblogg, Elliots och Kittys.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar